Vätternrundan 2008

Jag då var den avklarad....Gick fortare än förra året men vi missade vårt mål. Målet var att ta sig runt på 15 timmar. Det tog ca 16 timmar och 45 min. Fan oxå. Men eftersom träningen detta år har varit nästintill obefintlig så får vi skylla oss själva. Förra året blev jag sjuk 3 veckor innan start och han inte bli frisk innan start så den tog jag mig runt med feber. I år har jag fått vara frisk, det enda som satte käppar i hjulet i år var som sagt latmasken. Vi började träna åt hellskotta för sent. Så är det!

Vi började vår resa 22.24 i spöregn...skitkul haha Not! Men det var övergående. Struntade i första depå stoppet i hästholmen, det är inte nödvändigt att stanna där. Då har man ju precis fått upp farten och i och med att vi var blöta så ville vi inte stanna och bli kalla, tog sikte på depån i gränna i stället. Där fick jag skäll av Blixten, haha, han tyckte att jag åt för mycket, det är väl ingen jävla hotellfrukoste heller fick jag höra. 3 goa bullar, 3 eller 4 halva bananer, 3 muggar blåbärssoppa, 2 glas saft och 1 kopp kaffe! hmm kanske inte smart att trycka i sig allt det där men jag mådde hur bra som helst efteråt och det var inga problem att cykla sen heller.

Nästa stopp var i Jönköping, vi missade tiden med 30 min. vi hade räknat med 4 timmar dit, det tog 4,5. Blöta och frusna såg vi fram mot lite varm mat. Korv med mos. Men fy satan vad illa det smakade. Moset var mer vatten än pulver och saltet hade de glömt att hälla i!!! Jag slet av mig skor och strumpor medans vi åt och tryckte i tre ton med servetter i och körde sen i fötterna för att få ur allt vatten. Stegade fram till ett gäng som stod och sålde diverse grejjor och frågade om man var tvungen att ha pengar NU för att betala ett par torra stumpor. Nä då sa dem, vi tar startnummer och sen kommer räkningen på posten! GÖTT,  med torra fötter och ett glatt humör fortsate vi resan.

Nu väntade ju de fruktade Habo backarna. Det var där jag tog slut förra året så jag var allt lite nervös för hur jag skulle må efter dem. Backarna klarades av  utan problem och jag var på strålande humör när vi kom till depån i Fagerhult, hmm, tror att det heter så. Där intogs mera bullar och Kaffe. Mot Hjo och den goda lasagnen. Ja vad ska jag säga. Mådde fortfarande kanon. Lite ont i knäna men inte alls som förra året. Vi kände oss oförskämt pigga och glada även här! Härlig känsla. Vi hade tur och kom till hjo när det inte var någon kö till maten så det gick snabbt i denna depå. Förra året däckade vi på gräsmattan i solen i någon timme för att ens orka sätta oss på cykeln igen men det var det inte tal om i år. I med maten och sen bar det av igen. Ni anar inte hur härligt det var! Pigga som bara den.

Karlsborg nästa!! Från start upp til Karlsborg är det ca 21 mil och dit tog vi oss på ca 11,5 timmar. Riktigt bra tyckte vi. Kände oss skapligt pigga fortfarande vilket jag inte förväntat mig. Men det var bara att tacka och ta emot.

När vi fortsatte mot nästa stopp, Hammarsundet, så kände vi att krafterna tog slut, det kändes tungt. Från att varit pigga och glada så blev vi trötta, slutkröda men ändå Glada!! Vid olshammar fick Blixten pyspunka så då blev det tungkört. Vi lyckades hitta ett par som satt vi sidan av vägen och vilade. Då hade vi 5 mil kvar, de undrade hur de skulle orka 5 mil till. Då fäller Blixten en väldigt snygg kommentar som verkligen var peppande haha - Ja nu är det bara uppför hela vägen. Det stackars paret så helt förskräckta ut. Vi trampade på och tog oss till hammarsundet. Jämförelsevis med förra året så var jag piggare men trött så det räckte ändå.....Förra året så orkade jag inte stå upp utan ramlade ihop på gräsmattan, i år gick jag runt och mådde ändå bra. Värken i mina knän var hemsk....men annars var det så OK som det kan vara efter alla mil.

Mot medevi....det ligger en depå mellan där men den ligger så dumt så den kör vi förbi. Stannade på en parkeringsficka istället och åt varsin banan och drack en RedBull. Hade hoppats på att få vingar men inte faan fick jag det! Ska stämma dom för falsk marknadsföring!!!! När vi kommer till Mördarbacken så bestämde vi oss för att gå....vi orkade inte. Det hade säkert gått att cykla uppför men vi tog det säkra före det osäkra, den backen suger fett kan jag lova. När vi väl kom till Medevi så förbannade jag oss för att vi inte tränat mer, jag jävlar i havet va trött jag var!! Vi gick upp för den backen också. In i depån för att pumpa Blixten hjul så han kunde köra in i mål.

Från Medevi och in är det ca 2 mil. När jag såg skylten som det stod 1mil kvar på då var jag färdig att slänga cykelfan rakt in i skogen och skita i resten, så trött var jag i mina ben, rumpa, knän. Knäna var nog värst konstigt nog. Men tjurskallig som jag är så trampade jag på, om än något tjurig och förbannad!!

Sen kommer vi ju ut vid varamon och då vet man att nu är det snart slut!!! Då på något sjukt sätt så hittar kroppen MASSOR med energi! För då helt plötsligt så känner man sig pigg igen.
Känslan när vi svänger ner mot hamnen är helt otrolig, det går inte att beskriva! Tårrna kommer och glädjen över att ha tagit sig runt igen är enorm!
Vid målet står Kenta, Gisela och Kicka och tar emot oss och vi är bara så glada!!! Äntligen i mål!

Vi förbättrade ju viserligen tiden från förra året men jag är ändå inte nöjd! Visst är jag Nöjd över att vi tog oss runt, men vi klarade inte vårt mål. 15 timmar hade vi sagt. Så nu har resan runt vättern 2009 redan börja att planeras. Nästa år ska vi inte kunna skylla på att det tog tid för att vi inte tränat ordentligt! Väder och vind kan vi aldrig göra något åt, med träningen är helt och hållet upp till oss! Fuskar vi med den så är grunden förstörd. Ja jäklar vad laddad jag är redan nu för nästa resa!!

Bilder från målgång kommer senare, ligger i kameran och kameran är i skrivande stund på väg till Sandviken. Kenta ska köpa ny MC.
 Så tyvärr får ni vänta  på bilderna. Men jag kan lova en sak! Jag ser inte lika trött och sliten ut i år!!

Allt gick bättre i år och det är skönt!!  Ska jag sammanfatta hela resan väldigt kort så får jag säga så här Otroligt trevligt till Karlsborg, ganska segt fram till Medevi. Från Medevi....Fy FAAN!!!!

Kom ju på en sak till: Jag har fått guds frälsning också...det står en Kristen man i Tiveden vart enda år. -Välkommna till Tiveden Gud vare med er! Gud frälse er!! Gud vare med er ända fram till Mål. Han har satt upp högtalare och står där med sin mikrofon hela tiden så länge det kommer cyklister!! Han kör samma ramsa hela tiden....varför inte spela in skiten på band så slipper han stå där....haha

PÖSS

Kommentarer
Postat av: Malin

Det är inte utan att tårarna rinner även i år när jag läser din berättelse, fy faan vad imponerad jag blir av dig,Vilken kämpe du ÄR!!!Jag kan tänka mig den känsla du får i kroppen när du kommer i mål och Kenta och Gisela står och väntar på dig.Det är så man får ståpäls!!

Ta hand om dig och din rumpa nu....kan tänka mig att den är lite öm;)

Vi måste ta det där kaffet någon dag! Kram Malin





2008-06-16 @ 07:09:27
URL: http://mallafralla.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0